Allt är bara så otroligt rörigt..

Nu ska jag försöka förklara, främst för mig själv hur allt egentligen ligger till. Jag klarar knappt av att skriva en rad utan att det blir snurrigt. Jag är arg, ledsen, glad, pigg, trött, varm och kall samtidigt. Inte så kul precis? Nej. Det är frustrerande, och det tar nästan all min energi. Jag vet att jag alltid säger att man ska le tillbaka mot det man ogillar mest, eller det är i alla fall vad jag gör. Jag klarar det inte annars, utan bryter helt enkelt ihop. Och tills nu har det varit det värsta som kan hända, att bryta ihop. Men är det så jobbigt egentligen? Man kanske blir av med en hel del skit genom att få det ur sig, istället för att dölja det under ett leende och låta skiten stanna kvar och byggas på. Det jag menar är att man kanske inte ska vara rädd för att gråta. Hur mycket kan ett par tårar skada? Det som skadar mest i vilket fall som hälst är ett tungt hjärta, och genom tårar kan man snabbt få ett tungt hjärta att bli lätt.

Jag har..två familjer att byta mellan, och flytta fram och tillbaka mellan. Det är inte riktigt bestämt var jag ska bo, eller när jag ska bo hos vem, så jag känner mig mer eller mindre som en jävla flyttlåda som ska fram och tillbaka med massa saker. Samtidigt som jag ska hinna flytta och träffa båda mina föräldrar ibland i alla fall, har jag skolan också. Och den underlättar inte saker precis. Det är hur mycket prov som hälst, redovisningar och arbeten som ska lämnas in. Speciellt nu innan julen. Jag sitter här brevid en NO-finbok som ska vara skriven och inlämnad på Torsdag, en hemkunskapsläxa som ska vara färdig till imorgon, ett häfte med svenska författare som vi har prov om på Fredag, en SO-bok eftersom att vi har prov på Torsdag, en hälsodagbok som ska vara färdigskriven och inlämnad på fredag, ett Luciahäfte och en dikt som jag ska kunna utantill till på Måndag och ett mattehäfte eftersom att vi har prov om någon vecka. Plus allt detta ska jag hinna städa hela huset, eftersom att jag måste få pengar till julklappar och så ska jag köpa ett lucialinne och fixa luciakronan till Måndag.
Sammanfattning - FY FAN, vad jag är stressad! Den här delen av julen suger verkligen. Och nu orkar jag verkligen inte mer ikväll. Klockan är 23.23, och jag ska sova nu eftersom att jag ska upp imorgon klockan 6.

Will I learn to sacrifice something important to get my life back as it should be?

Ett litet tillägg, är att jag inte klarar av en endaste vecka utan att träffa dom jag älskar, för utan dom hade jag inte ens orkat leva. Så till alla dumma lärare som säger att man ska prioritera efter att man har fått ett IG. Nu är det såhär, att om man inte hade träffat dom som betyder mest, varfan skulle man då få sin energi ifrån? Jag hade inte orkat ett skit, inte ett jävla dugg. Och det går inte att prioritera t.ex. ett svenskaprov ena veckan om man hade tre prov veckan innan. För då prioriterade man de tre proven. Något annat kan lärarna fetglömma, för man får ju ta det som kommer först! Åh, så arg jag är! Så jävla less på att sitta och plugga till ca.12.00.

Nu ska jag fan sova!
Tack för betygen, vi vet var ni bor.