Det som bygger ett leende..

bara försvinner sekunden du öppnar din mun. Varför måste det alltid vara såhär? Har jag gjort så fel? Misstag görs av alla, men det är inte alla som får en ny chans. Jag har förstått att jag är en av dem. Jag kommer aldrig bli någonting du kan vara stolt över, men bara för det betyder det väl inte att jag har hamnat längst ner på botten..? Eller har jag faktiskt sjungigt så lågt i dina ögon? I mina ögon ligger du redan på botten, så det spelar kanske ingen roll mer?
Im loosing it